Life is better in hiking boots

Sometimes you just need an adventure to cleanse the bitter taste of life from your soul.


God kväll kära vänner!

Igår bestämde sig jag och Andreas oss för att påbörja en riktig lång promenad. Det ligger en stor mataffär en bit här ifrån, och vi har åkt dit med bil förut, vilket inte har tagit särskillt lång tid. Vi hade pratat om att prominera dit ett tag och nu hade vi bestämt oss för att se ifall det gick.

Vi började vandringen vid 18 tiden, solen sken fortfarande men det var tydligt att den höll på att gå ner. Det var svalt i luften, så pass att vi kunde se röken från våran andedräkt när vi tog oss fram längs gatorna. Och gatubelysnigen tändes i taget med att vi tog oss längre och längre bort från staden.

Vi hade förberett oss för en ganska lång promenad, vi hade ryggsäckar på ryggen för att underlätta hemfärden med varorna vi skulle köpa. Vi hade dessutom klätt oss varmt, med halsdukar, mössor och vantar för att vi inte skulle frysa. Sedan hade vi satt på oss varsina vandringsskor. Vad vi inte var beredda på var hur lång den här vandringen egentligen skulle bli.

Medan tiden gick började temperaturen, sakta glida nedåt. Vi kände att det började svida om kinderna och till sist var vi tvungna att se hur kallt det faktiskt var. Vi började bli nyfikna. Temperaturen stod på 0 grader och det skulle bli stjärnklart i natt. Solen hade gått ner och det blev allt mer mörkt. Mellan de olika bostadområderna var det ingen som hade brytt sig om att sätta upp några gatlyktor. Så mycket av vandringen gjorde vi i mörkret. Dock var det någonting jag föredrog då de hade haft rätt på värdelägsraporten, det var stjärnklart.

Till slut kom vi fram, det kändes om att vi hade gått i timmar. När vi tittade på klockan såg vi att tiden visade 20 på kvällen. Vi hade alltså vart ute och gått i två timmar! Jag var inte förvånad. Vi hade dock stanna på många vackra platser, tagit ett extra varv i ett fint bostadområde för att titta på de vackra husen och fortsatt vidare i lugn takt. Vi hade ju inte bråttom.

Väl i mataffären skaffade vi mat att äta på vägen hem igen. Det blev lite färdiga mackor, en stor flaska vatten och lunch för imorgon, innan vi var redo för att börja vandringen hem igen. Vi var inte hämma förrän kl 22 på kvällen och oj vad jag sov gott den natten! Detta är definitivt ett vardagsäventyr jag ska försöka göra igen.


Hoppas du får en underbar kväll!

Petra Elisabeth

Follow me on: Facebook | Nouw | Instagram

Gillar

Kommentarer

Jenniey Love,
Otroligt mysiga bilder. kramiz<3
prinsessanjenniey.blogg.se
PetraElisabeth
PetraElisabeth,
Tack så mycket! Vad glad jag blir 😊
nouw.com/petraelisabeth